Under veckan visar spelarna i Gothia Innebandy Cup prov på fin klubbteknik och känslig bollbehandling i hallarnas alla skrymslen och vrår. Så hur är det egentligen med klubborna bakom klubbtekniken?

I Intersports tält utanför Valhalla finns mängder inte bara av klubbor, det finns också personer som kan reda ut begreppen.

- Du väljer ut ett blad och ett skaft som passar dig och sen sätter vi ihop dem åt dig, säger Martin Fagerlind som jobbar med innebandyklubbor i Intersports tält.

Martin placerar skaften i de olika klubborna i tre huvudkategorier: ”Curve”, ”Bow” och ”Light”.

- De kan heta lite olika beroende på fabrikat och det finns fler varianter, men de tre är vanligast, tycker Martin.

Curve-skaftet är krokigt och ser ut ungefär som en störtloppsstav. Bladets position blir trots krökningen oförändrat. Effekten är att det blir lättare att skjuta hårt.

Bow-skaftet är böjt ungefär som en pilbåge. Bladets position blir något framför skaftet, vilket ger en annan vinkel mot golvet. Spelaren får då mer ”open face” när denne skjuter, vilket underlättar för att få upp bollen från marken.

Light-skaftet är rakt och väldigt lätt. Skaftet är lätt eftersom det bygger på en teknik som använder färre lager kolfiber, utan att förlora styvheten i skaftet.

- Styvheten i skaftet är viktig för ”flexen” (svikten i klubban) så att man får så mycket katapulteffekt som möjligt i skottögonblicket, förklarar Martin.

Bladen kan också variera en del, huvudsakligen genom att de är mer eller mindre ”skålade”.

- Är man duktig på att finta och dribbla kanske man använder de mindre skålade bladen, medan de som är duktiga på att skjuta i regel använder de som är mer skålade, avslutar Martin.

Alltså: Krökta eller lätta och raka skaft tillsammans med ett mer eller mindre skålat blad är det som gäller. Just nu i alla fall.